NEJ TACK TILL JÄMSTÄLLHET
När jag då läste artikkeln i DN i dag som jag har länkat till i inlägget innan.Har äver skrivit en kommentar om det i föräldrabloggar.
Marcus Ridung verkar vara en bitter man som saknar humor och förmåga o skratta. Akta dig herr Ridumg du ka få skratt gropar.
Stackars människa som inte förstår att när en kvinna undrar om mannen har varit otrogen om han frivilligt vill åka till IKEA. Humor och ironi heter det och det är bara roligt o läsa. Jag vill inte ens kommentera mera denna artikkeln för det känns meningslöst.
Men en sak måste jag faktist ta upp här är hans tjat om jämställhet och hur det är så himla viktigt och hur vi kvinnor stöter ut män i föräldraskap. Vilken makt vi kvinnor måste ha för at kunna göra det.
Det tjatas mycket om jämställhet. Det enda de flesta tidningarna tjatar om är ekologiskt och jämställt.
Visst är det viktigt med lika rätt, men jag tycker i vissa fall har det gått för långt. Det pratas om kvinno fälla hit o dit. En fälla, slaveri, fångeskap är väl något negativt. Om det så kallade fången är där frivilligt, är nöjd med sin tillvaro. Är det då en fälla ? I mitt lilla trånga kvinnohuvud går det inte ihop sig. Jag lever inte i en så kallad jämmställt förhållande. Jag vill inte leva i ett sånt förhållande . JAG VILL INTE. Jag vill vara en kvinna i all dessa ära. Jag vill vara gravid, klaga över mitt illamående, förvärkar, mina tjocka ben och min runda mage. Jag vill föda mina barn. Jag vill vara hemma med de, amma de, ta hand om de. Det är jag som vill det. Ingen tvingar mig o vara hemma. Ingen trycker ner mig. Ingen hotar mig.
På sätt o vis har vi jämställdhet i huset. Jag bestämmer om allt. Jag har makten över det mesta. Jag är den som gör det mesta. Så är det ju, men det vill jag göra. Mannen får inte välja tapet färg eller vilken soffa vi ska köpa. Han har inte detta intresse och hans enda önska är att vardagsrummet inte ska ha skrik rosa väggar. Den lilla önskan får jag respektera. Det är ju rosa i tre av rummerna så han får sin dos av straff i alla fall.
Jag vill planera mathandlingen för jag vill det. Jag vill handla maten för det är roligt tycker jag.Jag vill laga maten för det är min hobby. JAG VILL göra allt det jag gör för jag , kvinnan, vill det.
Ingen kvillofälla här inte. Kanske en manfälla för han inte får ha på sig klänningen, men jag får ha byxorna. Jag menar ska vi ha det jämställt då får vi båda gå runt med rosa klänningar.
Jämstäldhet har tagits för långt . Allt ska vara jämställt. Det finns människor som räknar dammrotter som blir dammsugade och tallrikar som diskas. ``ÄLSKLING nu har jag dammsugit 50 dammråtter nu tar du över och dammsuger nästa femtio.`` Är det inte tröttsamt ? För mig är det. Att ha 3 barn betyder att det är mycket o göra. Mannen min byter inte bajsblöjor. Det gör han inte. Det visste jag redan innan jag blev gravid för det sa han.
Och han diskar inte, lagar inte mat, städar inte . Här någonstans börjar alla rödstrumporna vifta med fingrarna.
Han kan däremot gunga barn timmatal på kvällarna. Vara barnvakt(om man nu kan vara det åt sina egna barn)åt de när jag jobbar. Han kan leka med de, bada med de eller ta de till leklandet.
Varje ledig timme han har lägger han ner på oss . Ingen motorpundare här inte. Ingen hemmafixare heller. En riktig familjefar. Det är bara jobb och oss, hans kära familj so räknas.
Jag har mycket grundat på det med jämställhet. Hur skulle det fungera hemma hos oss ?
Skulle jag ha en man som skulle vara hemma 6 månader med vår bebis skulle jag må psykiskt dåligt. Jag skulle känna som någon har rånat mitt barn från mig. Jag vill ha den närheten, våra amningsstunder . Jag vill vara med mina barn. Det fanns en tid när jag trodde jag var tvungen o vara svensk, Jag var tvungen o ha mitt barn på dagis 8 timmar dagen. Varje gång jag lämnade min dotter(för då fanns det bara en) på dagis grät jag. Jag tänkte hela dagarna hur hon hade det. Det enda jag ville var o vara med henne. Nu har jag skaffat den ultimata. Jag jobbar hemifrån för att vara med barnen. De minsta går inte på dagis och Carmen Ly går inte på fritis. Det passar oss bra. När Jesica fyller fyra ska hon gå på dagis några timmar för då rekomenderas det för hennes skull. Men enligt pedagågerna finns det ingen behov efter kompisar innan fyra års ålder. För min skull de kunna vara hemma för evigt, men jag måste tänka på deras bästa.
Jag är lyckligt lottad som har hittat en man som tycker som jag. För vi människor är olika. Jag tycker att vi alla får ha det precis som vi vill och jag vill ha det precis som jag har det. Så klart blir man trött o grinig i bland. Så klart klagar man ibland, men det gör ju de som lever jämstält också. Man kan inte ha det perfekt här i livet. För något sånt finns det inte.
Det finns människor som tycker synd om mig. Jag vet inte varför. De tjatar på mig ofta att det är synd om mig som har 3 barn varav två är blöjbarn. Då svarar jag oftast att visst är det och det är inte bara det jag är gift också`Då brukar de lämna mig ifred.
Jag har tre tjejer. De är blivande kvinnor så kallade kvinnofälla offer. När de blir stora kan de dela lika på allt, vara kariärkvinnor eller vara precis vad de vill. Vi är alla olika och vi är precis lika älskvärda. Vi är inte bättre eller sämre medmäniskor eller föräldrar för att vi väljer ett eller annat sätt o leva så klart inom lagliga gränser.
Och en sista sak vill jag säga. Det är så att en pappa som inte tar ut sin föräldraledighet och ger den till sin fru betyder inte att han är mindre med sina barn. en man som är föräldraledig alla de 240 dagar kan spendera alla kvällar och helger med något helt annat. Och observera nu att jag sa att han kan inte att han gör det. Och vad spelar några fjuttiga 240 dagar roll i 18 år i ett barns liv. Det viktigaste är väl att du som förälder finns där för ditt barn hela deras uppväxt och även senare i livet. Om du nu råkade spendera din föräldraledighet lika när de var bebisar och såv mest tror jag att det inte spelar så stort roll. Definitivt inget man ska känna sig dålig över bara för att alla ska ha det likadant.
Och så vill jag, kvinnan, ha det. Det passar för oss och för våran familj. Det är våran val och jag tänker inte skämmas över det.
Om det är någon fälla i vårat hus då är det mansfälla för det är jag som har fångat honom och håller honom fast med en jävla massa rosa ungar...Och dett här kallas humor käre vän.
ps.
Det jag tror att alla rödstrumpor glömmer är att det finns de kvinnor som vill ha en man som törs vara just man och tycker att det är ok att mannen är just det.
Jag undrar om dom har glömt det viktigaste i livet nämligen glädje och skratt( läs humor) i sina milimeter jämnställda liv. Stackare.
mvh
mulligamansgrismannen
hehe tack så mycket för uppskattningen!