Livet i Villa Villekulla

Läste precis tidningen Vi färäldrar. Där berättar Ann-Chrisine Gramming om sitt så kallade köpfria året. Nu är det så att jag har inte läst hennes bok(``Köp inte den här boken`` ja boken heter så) så jag vet inte vad som står där. Jag kan bara berätta hur själva artikkeln var upplagt.
 Vad jag inte förstår är  att var  är den så kallade köpstoppet. För mig betyder köpstopp-Inte köpa någonting alls. När jag växte upp  hade vi konstant köppstopp. Min mamma hade inga pengar o köpa något. Det handlades 2 gånger om året. Då sa vi också att det KÖPTES , kläder och skor. Det var vid jul när vi fick kläder till julklapp och i augusti innan skolan började. Resten av året handlades det ingenting annat än mat. 
 Tre år sedan när jag var sjukskrven och mannen väntade på operation hade vi det ekonomiskt tufft. Då var det KÖPSTOPP och då handlades et inget annat än mat och hygien artiklar..
 För mig betyder köpstopp att man inte handlar någonting alls. Förytom mat förstoss. För det måste man ju ha, tyvär. Och tvättmedel och shampoo måste man väl också ha. Ni fattar väl vad jag menar. 
  När jag läste artikkelt  tänkte jag flera gånger att varför  kallas det för köpstopp när hon handlade ändå.
 Barna växer ju så är det. Saker går sönder, man fyller år etc.. Men man ska väl inte kalla det för köpstopp om man handlar.
 Nu var det så att kvinnan i fråga menar att man inte handlar när man köper begagnat. Där någonstans tappade jag förståndet. När man väl betalr för sakerna då handlar man väl. En helt annan sak än när man ärver saker eller får de gratis.
 I våran familj kommer 99 % av sakerna från loppisar eller är köpt på Tradera, Ebay eller blocket. Betyder det då att vi inte handlar. Har vi då ständig köpstopp ? Konstigt nog vill de som säljer ju ha betalt för sina grejer.
När jag köper nytt då är det oftast på REA. Jag handlar nästan aldrig när det är full pris. Nu är det inte en ekonomisk fråga så mycket än att jag tycker att det är roligt o fynda.
 Kvinnan i artikkeln berättar hur hon gick in på Tradera och köpte kläder till barnen. Som det inte skulle vara handlande och det var något jätte märkvärdigt.
 Den andra grejen jag tyckte var ännu roligare var att istället o gå till leksaksaffärer med barnen fick barnen välja leksaker från leksakskatalog och sen gick föräldrarna ensam och handlade. Vart var det köpstopp ?
  Hon säger i artikkeln att första gången de bröt mot köpstoppet var när de köpte våningssängen till barnen.
 Men alla andra gånger då ? Och hur var det en köpfri år då ?
 Är jag dum eller är det så att när man köper begagnat är det också handlande ? Kan man kalla året köpfri när man handlar i alla fall både begagnat och nytt ?
 Jag förstår att inte alla som vill handla begagnat. Inget fel med et. Vi gör väl alla med våra pengar vad vi vill.
Men jag personligen tycker att själva artikkeln är en löja och den så kallade köpfria året var inte ett tugg  köpfritt. Eller har jag fel ?.
 Visst är det bra o handla begagnat. Det är väl mest ekologiska(de som nu jagar efter det) av allt och återvända saker.  Och visst är det bra o minska konsumption, men kalla inte det för KÖPSTOPP.
HANDLAR MAN DÅ KÖPER MAN. UAVSETT OM DET ÄR BEGAGNAT ELLER NYTT. Eller har jag fel  ?