BÅTFLYKTINGENS BARNDOM 2
Fortsättning...
Livet i den nya lägenheten blev enklare för mamma. Allt var i närheten och inget släpande på ved. En riktig himmelrike alltså. Föräldrarna fick ett eget rum och jag och bror min fick dela på en hörn av vardagsrummet. Vi hade ett badrum och en egen toalett i lägenheten. Köket var stort o rymligt och några år senare fick vi även riktiga köksskåp. Tänk att vi hade fått varmvatten. Det var bara o vrida på kranen och badkaret fylldes med varmt skönt vatten. Jag älskade o bada och lekte att jag var frisör. En gång satt jag o klippte av all dockans hår och blev då förbannad när det inte växte tillbaka. Jag var envis liten rackare.
Efter några år började färgen flagna från badrumsväggarna och varje gång man badade fick man flagande gul färg på sig. Jag lurade i min lillebror att det var godis och han åt upp de.
Lägenheten var vårt hem tills jag blev 17 o flyttade hemifrån. Ett år senare sålde min pappa den och min mamma o bror fick flytta till mina morföräldrar. Min mamma, 45 år gammal, hade kommit tillbaka till sitt föräldrahem utan o äga någonting alls.
I den nya staden fick jag börja på dagis. Jag var 6 år gammal och jag hatade dagiset. Dagis var verkligen inget för mig. Jag hade inte många vänner där.. jag tyckte alla var så barnsliga. Jag som var van o göra allt själv och de som inte ens kunde knyta skor själva.
Det stora problemet på dagis var att man fick sova på dagtid och jag vägrade. Jag hade slutat o sova på dagarna redan som 10 månader gammal bebis. När man vägrade o sova fick man som straff stå mitt på gålvet med sitt täcke. Där stog jag då och la täcket över huvudet o sjöng. Oftast jullåtar, ingen aning varför. Tror att någon av fröknarna tröttnade efter ett tag så när andra sov fick jag hjälpa till i köket och skala potatis o lyssna hur fröknarna skvallrade.
När jag fyllde åtta började jag skolan. Jag var ett år äldre än de andra barnen. Jag fyller år andra september och skolan började alltid 1 september. Året innan hade jag därmed varit en dag yndre och inte fått börja ännu. Att jag nu var även äldre än andra gjorde ju saken inte bättre. Jag var stor i växten , både i längde o brädden. Jag var den som fick först bröst och det var väldigt pinsamt i den tiden. Jag hade elefantfötter i skostorlek 41 som 12 åring. jag var klädd som en tant efter min mammas önskemål och fick inte använda varken smink eller ha hål i öronen.
Vad gjorde saker värre var mitt efternamn, Kramm. Eftersom jag var mullig började barnen o reta mig för kilo gramm. Men jag brydde mig inte och eftersom de ville att jag skulle hjälpa de med deras skolarbete då slutade de ganska snart.
Jag var otroligt duktig i skolan. Fröknarnas favorit ni vet en duktig tjej som alla andra hatar. Jag hade två vänner. Vi kom bra överens och hade mycket roligt tillsammans. En var mycket pojkaktig och därför utstött och andra var överviktig som jag. Vi var en konstig trio , men vi brydde inte vad andra tyckte. Vi hade roligt och gjorde massa skoj tillsammans.
Jag fick aldrig ta vänner hem till mig. Min pappa hade sett för mycket gangster filmer tror jag och mamman trodde att alla var tjuvar. Jag fick aldrig ha kompisar över och jag fick aldrig sova hos någon annan. Första gången jag fick gå över till någon kompis var jag tio år gammal och jag o mamma hade grälat över det i veckor. Hon hade inga vänner själv och förstog inte varför det var viktigt för mig o umgås med andra jämnåriga.
I hela min uppväxt fick jag ha bara en födelsedagskalas som jag fick bjuda andra barn till. Det var onödigt o mata andras barn tyckte mamma.
När jag var 15 fick jag byta skola för min mamma hade bestämt att skolan jag gick i var för dålig. I den tiden var det många 15-16 åriga tjejer som hade blivit mammor och min mamma trodde väl att om jag skulle gå klart i den skolan skulle jag också ha blivit med barn. Det var helt obegripligt för mig för jag var en oskyldig liten flicka som inte ens hade fått min första kyss ännu.
I den nya skolan fick jag nya vänner och jag trivdes väldigt bra. Det enda jobbiga var att det var långt till skolan ocg det kunde vara dagar när man var hemifrån 13 timmar. Det tog på skolarbetet att reserna till o från skolan var så långa. Ungerfär samtidigt hände det mycket samtidigt i vår privata liv och min mamma hade blivit ensamstående och vi hade knappt mat. Vi kunde leva på bröd och grönsaksbuljong i veckor. Eftersom skolmaten fick man betala själv och de pengarna hade jag inte var jag ofta hungrig. Jag åt klockan sex på morgonen och vid åtta, nio tiden kunde man äntligen få äta igen när man kom hem. Som värst hade vi en halv bröd för tre personer o dela med i två dagar. Dock fick min bror lunch i skolan för det betalade min pappa.
Efter nian bytte jag skola igen till en mycket exklusiv skola. Jag hade en kompis som ritade o målade och hon ville prova o komma in i en konstskola, men vågade inte gå själv till uttagningar. Jag hade då gått med som moralisk stöd men var ju tvungen o spela med o rita o måla för att vara i samma rum. Konstigt nog kom jag in på första plats. Det hade ju inte alls varit meningen. Den skolan var en privatskola och mycket dyrt.Min pappa hade fått någon slags skada i huvudet så han tyckte att jag skulle börja där. Han köpte till o med penslar o färg till mig. Dock blev det hela inte långvarigt och jag fick gå där bara i två terminer. Det var mycket rolig tid och jag upptäkte en helt ny konstnärlig sida hos mig själv.
För att köpa skolkläder, böcker, pennor o papper hade jag börjat jobba på somrarna. Min första sommar jobb hade jag när jag var 8 år. Alla de andra tjejerna var mycket äldre och tog hand om mig som sin lillasyster. det var jätte roligt o jobba tyckte jag. Vi städade gator o rensade rabatter i runt om i staden. det var då fortfarande rysk tid så lönen fick jag i rubl. Hela 32 såna fick jag. jag minns inte vad jag köpte då, men jag vet att för en rubl fick man 5 choklad pinnglassar.
När jag fyllde 10 år jobbade jag hela sommarloven, alla andra låv och oftast helger. Ingen fickpeng fick jag hemifrån. Det mesta gick åt klädes inköp, men en kamera och en kasset band spelare köpte jag så mycket minns jag. När jag var 17 började jag jobba heltid. I början gick jag i skolan på kvällarna men det höll inte i längden för skolan började klockan fem på kvällen och jobbet slutade sex. Det var alldeles för få timmar per dygn. Eftersom det kändes gott o vara mätt i magen valde jag bort skolan och jobbade så mycket jag kunde istället. Som 17ing försörjde jag mig helt själv och hade flyttat hemifrån. Vuxenlivet hade börjat och det var inte alls så roligt som jag hade trott.
Mycket bra, jättespännande, vill läsa mera
Kram