BÅTFLYKTINGS BERÄTTELSE 5
__________________________________________
FORTSÄTTNING
... Det fanns tydligen män överalt och de ville ha mig. Vissa ville bara ha min kropp för tro mig innan bus 1 o bus 2 hade jag en smal o läcker kropp. Även om jag nu säger det själv. Men det var ju då, innan jag förvandlades till en elefant.
Andra ville ha mitt sällskap och tredje ja de ville bara bjuda mig på middag. Varför har jag ingen aning. de tyckte väl inte om o äta själv. Och på tanke om min dåvarande vikt räknade de väl ut att jag kunde väl inte äta så mycket. Men så fel de hade.
Herre min ge vad det fanns lediga män där ute. Och även de som inte var lediga försökte o få till det. Jag hade aldrig hört så många män o säga att jag var snygg, vacker, läcker och alla andra kommentarer som de kastade mot mig i förhoppningen att få något.
Den första mannen som kom in i mitt liv var min kompis Leonellas vän. Han var otroligt snygg med ett ärr på ögonbryn. Han var lite skadad, precis som jag ska ha mina män. De ska ha levt livet. Han jobbade i tyska ambassaden , hade ett stort hus och en fin bil. Han var snäll och otroligt skön person. Men han hade ett trasigt hjärta som hans före detta fru hade stoppat ett svärd i när hon hade varit otrogen. Han ville inte ha ett förhållande och det ville jag. Han ville inte bli pappa till min dotter och jag var i behov av en pappa till henne. Jag var otroligt förälskad i honom och vi hade det bra de stunder vi var i hop, men jag behövde en man, en pappa till min dotter och han var inte färdig för det. Jag hade för bråttom och kunde inte vänta. Jag tror att han skulle aldrig ha blivit färdig. Hans hjärta var kvar hos sin livskärlek och det var inte jag.
En dag i december innan jul ringde han och bjöd över mig. Jag sa att jag kunde inte komma längre. Det gjorde ont, men det fick vara så. Vi hade ju inte haft ett fast förhållande och vi hade ju inte låvat något eller sagt något till varandra så det var inte så svårt o glömma honom.
Från den stunden jag lämnade Carmen Lys pappa och träffade MANNEN räknar jag mig som singel. Det var hela 6 månader. Jag har aldrig fått så mycket uppmärksamhet och haft så många personer runt om mig, men jag har aldrig känt mig mer ensam inombords.
Jag spenderade mycket tid med min kompis och hennes man. Jag njöt av att få ha kompisar. Det hade jag inte fått o ha i förhållande med Carmen Lys pappa. Han var för svartsjuk för det.
Min kompis Leonella o hennes man hade det roligt i hop tills han försökte o få mig i säng. Jag har aldrig känt mig så äcklad och varit så arg. Gifta män, män som var upptagna och försökte o ragga upp mig var inget för mig. Respekterar man inte sin fru, sin sambo kommer man inte respektera mig. Jag har aldrig velat o ha många män och ha roligt på detta vis. Jag ville ha en fast förhållande och vara trogen och att min partner skulle vara trogen.
Men att vara singel är inte bara roligt. Alla män verkade tro att jag var bara där för att ta. En gång när jag var hemma hos en kompis och vi satt på soffan kom en man , en livvakt på ambassaden, och la sín hand på min axel och började sakta glida ner sin hand mot min rumpa. Jag kunde inte hålla mig från skratt. Han tyckte väl att jag skulle vara jätte glad att han ville ha mig. Han var stor o stark, bra jobb och snygg, eller så tyckte han i alla fall. Om han skulle ha känt mig skulle han vetat att status, pengar och utseende berör inte mig. För mig har alltid hjärtat varit viktig. Man ska ha roligt ihop och man ska respektera och älska varandra. Allt annat är helt oviktigt.
En annan gång hamnade jag i en rysk bordell. Det var den roligaste upplevelsen jag har haft. Kvinnorna var förbjudna där och jag blev in smugglad där och det var upplevelse för livet. Jag fick en helt annan bild av den sidan av livet. Dock fick jag inte vistas där för länge för att det var bara män som fick vara där, de betalande kunderna. Snacka om diskriminering
Jag har aldrig behövt o bjuda på mig själv för män. Jag vistades i deras sällskap och åkte sen hem. Jag var ingen slampa trots att många trodde det. Jag var aldrig med de, jag bara njöt av uppmärksamheten . Jag hade varit utan det så länge så jag sög i mig alla vackra ord som de sa, men tillät mig inte bli blind av de. Männen kanske trodde att jag var ett lätt kap, men så häpna de blev när jag gick hem på kvällen. Jag har aldrig heller varit för fester så de flesta bekantskaper kom igenom jobbet eller hos kompisar. Jag har aldrig heller tyckt om unga killar. En riktig man ville jag ha. En nallebjörn med lite kött på benen. Livserfarenhet och kärlek var det jag sökte.
En dag träffade jag en man som kom in i butiken om och om igen. Han tyckte att vi skulle gå ut. Inte som på dejt, men bara för att ha någon o samåka med. Han hade en kompis som skulle köra. Jag var inte intresserad. Fester var ju inte för mig, inte alls. Men min mamma övertalade mig. Hon ville åka och det var ju en bra möjlighet o få åka till stan och tillbaka. Efter en stund övertalande från hennes sida gav jag upp och vi bestämde att vi skulle åka dagen därpå.
En fredag den 7 februari, dagen som förändrade hela mitt liv.....
Okejokej. =)