Livet i Villa Villekulla

OK jag ska berätta om släp olyckan om ni låvar o inte skratta. Låvar ni ? Ok så där gick det till då. Jag och en kompis till mig sålde på loppis i går. Efter loppiset skulle vi åka hem. Hon skulle köra sin bil och ha våran släpkärra efter den. Mannen hade då vågat o lämna den till oss(så dumt av honom) och förklarat till kompisen hur hon skulle haka fast kärran. Hon svårt kan det vara tänkte han då . Ja han har då inte fattat vem han har o göra med. Vi är ju kvinnor. Visserligen inte blonda men ändå KVINNOR. Men OK tänkte vi. Det klarar vi ju. Så tänkte vi vara smarta o sätta fast kärran på bilen innan vi lastar i massa tunga saker. Så lygte jag den o satt fast på kroken. Men jag hade ju ingen aning om hur det ska se ut. Jag frågade kompisen och hon ryckte lite, jag ryckte lite och våra två kvinnohjärnor räknade ihop att så ska det sitta. Vi lastade kärran och åkte. Svängde första till vänster och plötsligt låter det förjävligt och det gnistrar och ryker. Jag tittar ut i backspegel och ser att vår egen släpkärra åker vilt o jagar kompisens bil. Hon stannade snabbt bilen och släpkärran åkte rakt in i bilen.  Så där fint såg det ut..



 Vi var så klart tagna, men samtidigt kunde vi inte hålla oss från skratt. Vi satt fast kärran igen, men för säkerhets skull skulle kompisen köra jätte sakta för säkerhets skull o prova om kärras sitter fast. Jag gick bakom bilen för säkerhets skull. Jag har ingen aning varför. Vad skulle jag ha gjort om kärran hade släppt igen ?  Sprungit framför och hoppats att kärran stannar medans den kör över mig ? Hållit fram händerna och trott att kärran skulle stanna då av sig själv ?? Vad ska man säga. Min IQ var visst nära 0 i går.
 Hur som helst körde hon några hundra meter och lilla hunden jag gick efter. Vi hade då konstanterat att kärran sitter fast. Kompisen ringde då till mannen min och vi blev idiotförklarade. När vi då skulle åka vidare lös ju inte kärrans ljus. Vi försökte på alla sätt o vis och fick inte de o lysa. Kompisen ringde då igen till mannen min och han sa att vi har förmodligen tagit sönder sladdarna, men att åka hem vore kanske en bra idee. Han tyckte att vi skulle kanske åka istället att vänta på mörkret. När vi då till slut tog oss hem konstanterade mannnen att vi hade inte satt in sladden därför lös inte kärran. Vi blev idiotförklarade tredje eller fjärde gången. Mannen hade mycket skoj på våran bekostnad och det hade hela kompisens bekanskap också. de fattar inte hur vi kunde vara så korkade. Men det kunde vi ju.
 Men det var ju inte det värsta som kunde hända. Jag var tacksam att det som hände inte hände i en rondell så att vi skulle ha skadat 5-6 bilar. Kompisen var tacksam att kärran inte blev skadad och mannen var tacksam att vi inte körde hans bil. Så där ser man alla är tacksamma, glada o nöjda. Vi skulle kanske göra om det nästa lördag igen så kan vi vara ännu mera tacksamma ? Eller vad säger du Veronica ?
 Mannen tycker i alla fall synd om sin kärra. Han säger att kärran behöver vila ut sig från oss kvinnor. Imorse var han ute o pussade o klappade kärran och sa att han ska hålla bort honom från oss elaka kvinnor. Vad då ? Det var väl inte vårat fel. Han kunde ju ha kört hem kärran själv. Hemskt oansvarit o lämna sin käraste ägodel till oss .



ps
tack gode gud att jag inte var med är ju glad att dom inte skadat sig själva eller andra.
mannen

psps
Tänk att en dag kommer jag få körkort o köra våran bil älskling och KÄRA KÄRRAN !!
Kadri

pspsps NEJ;NEJ NEJ. Jag kör alltid. Vill du åka till Ullared nu ?
MANNEN