JAG FÖRSTÅR INTE GREJEN...

  Jag tror jag är född i stenåldern.. Ja, det måste jag nog vara..
Jag förstår ingenting nyförtiden... absolut ingenting..
Det med feminism är helt obegripligt. Jag försöker o förstå, men det går inte. Jag vill så gärna också fatta grejen, mamma till 3 flickor borde ju förstå för att lära sina tjejer det viktiga här i livet..
 Jag är med lika lön oavsett kön. Ja tack, men sen resten fattar jag bara inte.
Läste i en mamma tidning hur en stolt, framgångsrik bloggare(och stor feminist enligt henne själv) förklarar hur hon försörjer sin man för han studerar och då behöver han ju inte ta massa studielån. Jätte smart. Vem vill skuldsätta sig ? Men varför är det bara OK att försörja sin partner just då och inte i andra tillfällen ? Som när vi födde Alexander och mannen sa till barnmorskan att jag är hemmamamma blev barnmorskan så där feministiskt upprörd och inte fattade hur jag tillät o bli försörjd . Sen kom det ut att hon blev försörjd av sin man när hon studerade till barnmorska just för att inte ta studielån. Nu fattar jag inget. Är det OK o bli försörjd när man studerar men inte när man tar hand om sina egna barn ?? Kan någon vara vänlig och förklara detta för mig ?? Tycker att det är lite dubbelmoral över det hela. Och dessutom tycket jag inte att man blir försörjd av mannen när man är hemmamamma. Man har ju gemensam ekonomi i de flesta fall och för övrigt är alla pengar mina hos oss och om mannen är snäll får han lite veckopeng..
 Jag har ALDRIG känt att jag inte kan köpa något bara för att det inte är jag som har tjänat pengarna. Sen att man alltid inte har råd o köpa vad man vill är ju en helt annan sak. Om jag nu är helt ärlig så är det faktiskt så att det är jag som spenderar det mesta av pengarna. Oftast på barnen, men även på heminredning, kokböcker, baktillbehör o annat jag tycker är skoj.
Mannen däremot lyxar till det med såna onödiga saker som bensin till bilen och nya vinterdäck..

 Det andra som gör mig helt förbluffad är att alla dessa kändismammor som får barn  har så jäkla bråttom till jobbet. En av de tar till o med barnflicka och går sen själv till jobbet. Men jag förstår inte grejen.
 Jag vet ju att många av de jobbar ju bara lite grann, bara några dagar i veckan ,  men ändå måste man det då ? Är det för att man har det så dålifgt ställt så man inte har råd o vara föräldraledig ? Eller är det så att man är så osäker i sig själv och tycker att man inte duger bara som mamma ? Man måste vara något mera hela tiden.. En av dessa kändismammor  förklarar varför hon inte visar bilder på sitt barn med att de måste landa som föräldrar först.. Ok nu tror jag inte för en sekund att det är anledningen för vill man landa som föräldrar då myser man med sin bebis och tar det lugnt och släpar inte den nyfödda bebisen runt hela Sverige med en barnflicka. Det är väl inte o landa. 
 När nybliven kändismamma poserar på jobbet 5 dagar efter förlossningen och skriker av glädje ÄNTLIGEN TILLBAKA så känns det inte rätt. Saknade man sin arbetsplats så mycket så man tyckte att 5 dagar var evighet ? Varför skaffade man barn över huvud taget då ?
 I Sverige finns de en bra föräldraförsäkring tycker jag och det finns nog anledning varför dagis inte tar emot nyfödda bebisar.. 
 Är det så att familj och barn betyder ingenting nyförtiden ?.. Man säger att man är feminist och kan ta hand om sig själv och då är det OK. Men familjen då ? Om alla kör sin egen rece vad händer med familjen då ? Ska en familj inte samarbeta och göra det som är bäst för familjen ?
 Jag säger inte att man ska stanna hemma med sin bebis som en grottmänniska, men samtidigt förstår jag inte heller varför man ska lämna sin nyfödda och gå till jobbet. Tycker att första månaderna skulle man nog kunna unna sig lite ledighet och vara med den nya världsmedborgaren..

 Feministerna hatar ju allt det där med size 0 och plastikoperationer mm. Allt med kroppsfixering ger ju dåliga signaler till unga tjejer säger de. Och mycket rätt så är det ju, men om man hetsbantar och dessutom delar dessa tips till andra mammor på nätet är det ju lika illa det.. Surfade runt bland dessa så kallade kändismammornas bloggar. Några av de har barn som är yngre än Alex och det hetsbantas, det tränas. Vissa har snöre runt magen för någon  anledning. Men gisses. Visst vill vi alla ha våra gamla kläder på igen och jag förstår att alla är inte som jag och skiter i om det är 10 extra kilo efter barn, men någon måtta måste det väl vara. Var är dessa självsäkra feminister då ? Dessutom får man inte varken hetsbanta eller träna när man har precis fått barn för kvinnans kropp måste först återhämta sig.
 Sitter framför datorn o läser att en mamma vägrar o amma sitt barn för då kan man inte banta tillräckligt snabbt o äta bantningspiller..en annan ammar inte för mannen har  köpt flaskor så de ska dela på ansvaret hette det.. alla dessa barnvagns mammajumpor när mammor springer som dårar med barnvagnar(som självklart ska kosta minst 10 000 kr).. sen åker mamma o pappa på utlandssemester för de är stressade för att vara nyblivna föräldrar..
 Ärligt talat skulle jag också bli stressad om jag skulle ha så mycket o oroa mig för..Oroa för att man måste jobba hela tiden(undrar hur de har tid o ta ledigt medans de föder ?) för att ha råd med dyra vagnar, oroa för att ha tid för mammajumpa, oroa över kroppsfettet, definitivt  inte amma för att kunna banta och ge botox till sina läppar och sen är man så stressad så man behöver åka på semester vilket ska ju betalas så den onda cirkeln börjar om igen...
 Ja, jag är för gammaldags, rent av en enkel  grottmänniska är jag..
 Jag tycker att alla saker ska ha sin tid så borde även föräldraskap få ha sin tid..i lugn o ro..För stressade föräldrar får nog stressade barn och det är väl det sista man vill för vist vill alla föräldrar det bästa för sina barn ?
 Men kvinnorna, de vill höra att de är DUKTIGA...Vilken duktig mamma, jobbar och har så smått..vad duktig du är som kan redan ha dina gamla kläder på dig.. vad duktig du är så har så fint hem..massa barn..högt upp i karriären..tränar..reser..pratar kinesiska...
 Jag vill inte vara DUKTIG..Jag vill bara vara  som jag är. Och om det är massa människor som tycker att jag inte duger då..Ja det får de göra då. Det tog länge innan jag kunde acceptera att alla kan inte vinna NOBEL pris och alla kan inte vara SIZE ZERO....
Vi ska lära till våra barn att de duger som de är, men vi borde kanske börja med oss själv först..
Anki

På min tid ja det är över 30 år sedan jag fick mitt första barn, då sas det, att amma var det bästa bantningsmedlet. De som ammar kommer ner i vikt snabbare än de som inte ammar.

Allt du skriver är så jävla rätt, du är en ung kvinna och har så mycket bra värderingar om livet.

Dina barn kan skatta sej lyckliga som har dej till mamma.

Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaam