DEN LATE GÅR BARA EN GÅNG....

.. och får då skylla sig själv...
 Sånt här händer bara mig och ingen annan. Jag är helt övertygad om detta. 
 Skulle till dagis i morse. Börjar då gå ut genom dörren. Tessy framför mig, soppåse i ena handen o sulky i andra( vanligtvis går Tessy, men jag har så ont i bäckenet så det är skönt o hålla i något när man går. Snacka om rullator till gravida). Och vad händer när jag ska genom dörren tror ni ? Ja, jag sätter ner foten fel på trappsteget, den försvinner under min kropp och jag ramlar. Vickar hela vänstra foten och det gör så ont så jag skriker till. Nu kan jag knappt sätta ner foten. Den är lite svullen o värker som tusan. Det är ju precis det man behöver så här nära förlossningen. För sig hade jag hoppats att vattnet skulle gå som tröst , men inte gjorde det det heller.
 När jag väntade Jessica så slog jag stortån en morgon så den värkte som tusan och var alldeles blå. Samma kväll föddes hon. Mannen skrattade under förlossningen och sa att jag borde tänka positivt. Åtminstone tänkte jag ju inte på den onda tån längre för det gjorde mera ont o föda. För sig hade han ju rätt, men jag kanske uppskattade inte hans ironi riktigt  just denna stund...
Thakock

Naww, inte kul att ramla ju. Hoppas din fot blir bättre snabbt. =)