VARFÖR BLIR DET ALDRIG SOM MAN TÄNKT SIG ?
Just . ..VARFÖR ??
Varför är det så att oavsett hur bra man planerar, hur noga man planerar, hur länge man planerar och hur många planeringar man än gör så blir det aldrig precis så man tänkte sig i alla fall.
Eller blir det det för er ? För mig brukar det ALDRIG bli som jag har tänkt mig. ALDRIG. Allt blir alltid helt annorlunda.
Som när jag var ung o barnlös o såg på alla dessa olydiga barn så tänkte jag att mina barn kommer åtminstone inte bete sig så där illa. Mina barn blir de som sitter så där duktigt på stolen o lyssnar fint..Och sen kom de, barnen alltså, och det blev inga dockliknande statyer som sitter o lyssnar fint...Eller ja, det gör de ibland, i korta stunder. Förutom Lillemannnen då för han är inget vanligt barn. Jag börjar tvivla om han ens är mitt barn..om han ens är ett människobarn ?? Han är EXTRA allt i allting o alltid.
När jag satt här framför datorn på sommaren o beklagade över min dåliga upptatering på bloggen så tänkte jag för mig själv att vänta bara tills hösten kommer. Då..ja då kommer jag ha så himla mycket tid o blogga. Det kommer bli minst 5 inlägg om dagen. Men så kom hösten o med det kylan, men det som inte kom var just den efterlängtade tiden. Jahah där fick jag för det liksom.
Jag kanske borde ge upp all denna planering över huvud taget om det ändå aldrig blir som jag tänkt mig ? Jag kanske ska bli så där helt spontan av mig. Så där lite hippi av mig. Inte planera i månader för barnen sfödelsedagar. I stället ska jag kanske börja fixa för kalas samma morgon. Gå o inhandla allt på Maxi, slå ut en 2 liters glass i en skål o ströa över med lite maränger o vips har man fixat ett barnkalas med någon timme istället av all denna klipp o fix o pyssel jag håller på med i veckor.
O julklappar som jag vanligtvis inhandlar långt i förväg o planerar ett halvår innan jul. Bäst o sluta med det. Dagen innan julafton går jag i stället o tränger med alla dessa sista minuters människor i Marieberg o inhandlar allt som ändå två dagar senare blir halva priset på mellandagsrean...
Nä det där klarar jag nog inte av. Det skulle göra ont i själen o betala fullpris på julklappar. Skulle nästan kännas som man eldade upp pengarna.
Men jag skulle kanske börja planera bara lite mindre. Liksom i rimlighets gränser. Kanske inte börja köpa julklappar i janiuari..kanske börja i februari i stället så där smått i bebissteg..och nästa år kanske så sent som i mars...liksom vara lite galen o se om jag klarar av det. Eller tror ni det blir alldeles för stressigt då? Kanske ändå bäst o börja i januari ändå ??
Eller kaske göra allt som man alltid har gort. Kanke bäst så. Familjen kan ju börja tycka att jag har glömt bort deras födelsedagar om de inte ser mig springandes runt , stressad o förvirrad med en klippark i handen minst en månad innan de fyller. De kanske tror att mamma har helt glömt bort de ?? Och så kan vi ju inte ha det...
Jag brukar köpa julklappar hela året. Hittar jag något som passar till ett bra pris så köper jag det, brukar aldrig köpa något till fullt pris i början av året, brukar nog iofs nästan aldrig köpa någon julklapp till fullt pris. Handlar på reor året om