SÅGANDET AV FAMILJEN ANNORLUNDA

Nu är en av mina favoritprogrammer o blickfånget igen. FAMILJEN ANNORLUNDA ska vara avskräckande fick jag läsa på blogg.ses framsida. Bloggaren floosan har skrivit en inlägg om detta och gud vad folk går i gång. Det ska vara så synd om dessa barn för att de inte får synas för det är så många barn i familjen och alla får fightas för uppmärksamhet, de får inte åka till Rom, de får ärva kläder och 8 åringar får laga middag för hela familjen... Hur tänker folk ?
 Förra året var det precis likadant. Fick läsa i en blogg hur en mamma som hade förlorat sin man på grund av hjärtfel och var ensamstående med 3 barn smutskastade familjerna i familjen annorlunda för de orsakade hörselskador för sina barn. Hur kan en kvinna som har gått igenom en stor sorg och förlorat sin livskamrat se så på livet och på barnen ?
 Jag tycker att programmet är jätte bra och inte alls avskräckande. Så klart undrar jag hur de orkar. Men på positivt sätt. Jag beundrar de.
 Att det ska vara avskräckande för barn o se programmet och  att de därför inte själv skulle vilja ha många barn är bara ett trams. Fråga bara min Carmen Ly, hon vill ha 100 syskon och massa barn själv. 
 Jag själv har en bror och 5 halvbröder. Att vi hade det ekonomiskt tufft är inget med barnens antal o göra. Det var ett annat land och en annan tid. Min man har 8 syskon. De var 9 i familjen. Alla var rena, mätta och klädda. Att de inte fick åka till Rom varje år har knappast skadat de. För sig är mannen  min allvarligt skadat där inne i skallen, men det är knappast med antalet av syskon o göra.
 Jag skulle gärna kunna tänka mig o ha 10 barn, men jag  vet ju att det inte kommer o hända. Dels för att mannen och jag har en stor åldersskilnad och han vill knappast bli pappa när han är 70 och dels för att han är sjuk och därmed är det lite komplicerad.
 Jag tycker att varje familj utgår från sina möjligheter och sin livssitoation hur stor familj de vill bilda. Allt är ju relativt här i livet och alla vi gör olika prioriteringar. Vissa tycker om o resa, andra vill bara bära gucci, några vill sitta hemma o läsa böcker..
 Om man har 5, 7, eller 10 barn då har man kanske inte råd o åka till disneyland bara så där utan o spara länge. Men vem säger att det är den rätta ? Att semestra hemma kan ju vara lika bra . 
Vem säger att man blir lyckligare av dyra kläder ? Lindex o HM har också fina barnklöäder och loppisar är fyllda av nästan oanvända kläder.
 Att det ska var synd om barnen för att de inte har så mycket tid med föräldrarna är ju inte alltid sant. En familj med två barn kan ha lika lite tid med varje barn än en familj som har 10 barn. Allt handlar om prioriteringar. Vad som är viktigt. Det finns ju barn som sitter på dagis  12 timmar om dagen för att föräldrarna vill verkliga sina drömmar. Det finns barn som  ser sina föräldrar sypa o sloss och det finns barn som  knappast har mat för deras föräldrar köper dråger.
Jag tycker att man hinner med så många barn man vill hinna med. Vill man prioritera barnen och sätter de på första plats då gör man det. Tycker man att andra saker är viktigare då gör man det. Inget är mer rätt eller mer fel. 
 Men vad gör mig mest ledsen är att det påstås att dessa storfamiljer skaffar barn för att få mycket barnbidrag. De har vist ingen aning vad barnen kostar ? Man skaffar knappast barn för barnbidragets skull. 
 Jag tycker att det är inget fel på att en åtta åring får hjälpa till i köket eller dykar bordet. Det gör ju barn  på dagis också. Hur ska man annars lära sig o göra saker ? Det är skillnad o använda sina barn som slavar och att hjälpas åt i en familj och lära sina barn livsviktiga kunskapera.
 Att vara social och att lära sig o hantera konflikter är lika viktigt än att lära sig matte.
 När dessa storfamiljerna tar hand om sina små istället att ha de på dagis kan ju knappast vara skadligt ? Varför ska det då vara fel ? 
 Många vill skaffa ett barn och det är ju helt underbart om man tycker att det räcker och man är nöjd med det. Men varför smutskasta de som vill ha fler ? För ett barn som är ensam kan lika gärna vara felbehandlad än barn som är i en storfamilj. 
 Många som har ett barn berättar hur de känner att sammhället nästan tvingar de o skaffa ett barn till för att det ska vara två barn i ett familj. svensonlivet ska väl vara hus, två barn , hund o volvo. 
Det är alltid fel på unga föräldrar, gamla föräldrar, de som har för många barn, de som har bar ett bar..Det finns alltid folk som kritiserar. Människor är bäst på o kritisera andra föräldrar och alla  vet bäst hur man ska uppfostra alla andras barn.
 Jag tycker att et är underbart med storfamiljen och jag är så imponerad att de har vågat o skaffa så många barn för i våran sammhälle är det fylt o vara storfamilj och folk tittar snett på de. TUMMEN upp till alla underbara föräldrar där ute....
Felicia

sv: Allt bra idag? :)

Jessica

Vad gullig kommentar du skrev på min blogg.

Tack för uppmuntran. Vilka söta små knattar

du har :-) Tycker det är skönt med föräldrar som har sunda uppfattningar. Vi bor i en liten by och här finns en familj med 10 barn. Så vi är inte ensamma med många barn, folk är vana så de flesta uppskattar stora barnfamiljer här.

Diana

Som ensambarn (tre halvbröder på pappas sida men de är jag inte uppväxt med) så kan jag inte förstå hur man kan ha tiden att ge så många barn uppmärksamhet. Mamma hade ju alltid tid för mig om jag behövde det. Vi hade det också tufft ekonomiskt så det var inte det att jag blev bortskämd med grejer, men med tid och uppmärksamhet. Jag vill själv ha 1-2 barn, fler skulle jag absolut inte ha tid med eller kunna försörja om jag skulle bli själv... Så tänker jag. Två barn kan jag ge en ok uppväxt själv men absolut inte fler!

Men vi har ju alla olika utgångslägen och ser på saker annorlunda!

roos

sv: ja, fast jag är fan inte tagg.. hoppas det vänder.

jasmingz.blogg.sejasmingz.blogg.se

Okey :/

Jenny

Jag är otroligt imponerad hur de får vardagen att gå ihop, och vilken ork o engagemang de har, jag är imponerad för jag är helt slut med en liten och en på väg ;)



Hihi

Monica

Tack för din gissning =) Väldigt roligt att du har hittat in på min blogg! Kram

Britt

Jag har ju släkten från Tornedalen och där har många stora familjer för att de är religiösa. Alla barn är Guds barn och preventivmedel förbjudna. De flesta 20-åringar har 3 barn och i 40-års åldern är det inte ovanligt att ha 12 barn. Man får stor släkt då man har lestadianer i släkten. Så så ovanligt är det inte med stora familjer som de vill få oss att tro i familjen Annorlunda...inte i Tornedalen i allafall.

Malin

Jag har köpt dom på Lindex för en jätte billig peng :D

janine

Okej det är ju bra :)

karolinajonsson

ja :D

hade du en bra dag idag? :)

Malin-mmcs

Älskar programmet "familjen Annolunda" hade varit kul o va ett av barnen i en storfamilj, men jag hade nog aldrig själv skaffat många barn, två räcker...o blir över ;) Men jag beundrar de för hur duktiga de är o sköta o få ihop allt...=)

Diana

Sv: Det är skönt att vi alla är olika. Det hade nog varit svårt att få jorden att gå runt om alla var som jag. haha!



TAck så jätte mycket!

Becka

Jag är född och uppvuxen i en storfamilj. Har åtta syskon, alltså 9 syskon sammanlagt.

Självklart kan inte en förälder ge lika mycket till 9 barn som om man har 2, men jag kan inte säga att det har skadat mej.

Däremot har jag, och mina syskon, blivit väldigt sociala, omtänksamma och hjälpsamma. Inte direkt negativt i mina ögon... :p



Dock har jag själv ingen längtan efter att ha många barn. Man offrar mycket som förälder och det vet jag inte om jag är beredd att göra.

Men jag skulle ALDRIG vilja va utan mina fina syskon!

Nynna

jag håller med dig fullständigt. Och jag är helt övertygad om att man växer med uppgiften. Man är så god mor som man behöver vara.

Vill man ha många barn är man förmodligen en som prioriterar att vara med dem.

Jag älskar också programmet. Tittar varje vecka och imponeras.

Själv har jag två bröder och tre systrar.. sex alltså. Men jag har bara vuxit upp i en syskongrupp av fyra systrar. Jag ser det bara som ett plus. De är idag när vi är vuxna mina absolut bästa vänner.

Min farfar sa alltid att "Den bästa present man kan ge ett barn, är ett syskon" och jag är beredd att hålla med.

Skälv har jag bara två barn tyvärr. Hade varit underbart om min kropp klarat av fler. Men det gjorde den inte..

Josefine- mamma till Olivia

Ja, är imponerad över orken som finns :)



Jag är uppvuxen med tre bröder, och vill gärna att Olivia får minst ett syskon att växa upp med. :)